Vecka 18 - Lördag den 29 december 2007:

Det känns som om jag håller på bli tokig. Det där jävla viruset som härjar här hemma verkar snudd på omöjligt att bli av med. Melvin fick igår påbörja sin 3:e penicillin kurs på raken. Läkaren sa att om inte denna kurs hjälper bör vi fundera på att sätta in rör i Melvins öron. Det kändes jobbigt! Jag surfade lite på nätet igår kväll ang dessa rör och det visade sej att de är mindre än själva toppen på en tändsticka men ändå...

Melvin går nu på både Alvedon och penicillin men det är tydligt att han inte mår bra. Han bara gråter och gnäller. Jag vet inte längre när jag sov en hel natt sist. Jag är sååå trött. Jag hade tänkt att gå upp och vila på förmiddagen men jag orkar inte bli väckt ännu en gång av ett hostade, skrikande, gråtande barn så jag är heller upp fast jag är så trött så jag också känner mej gråtfärdig.

Idag fyller Martin år men dagen blev inte som vi hade planerat den. Farmor och farfar hade lovat vakta barnen så att Martin och jag kunde gå ut och äta men som läget är nu så varken orkar eller vill vi gå ut. Vi vill bara att Melvin ska bli frisk. Fattar inte varför han blir sjuk så ofta. Det måste vara Thea som har med sej en massa baciller hem från dagis för Melvin har ju inte ens börjat på dagis och han och jag träffar sällan några andra barn. Jag är såååå trött på sjukdomar och vi har ändå varit förskonade från allvarliga sjukdomar. Återigen; Jag fattar inte hur ensamstående föräldrar och/eller som har fler än 2 barn eller som har kroniskt sjuka barn orkar. Åter igen en enorm eloge till alla er!

Imorgon ska jag jobba natt och dagen därpå är det nyårsafton. Då har vi bjudit över några vänner och bekanta och tanken är det ska vara 7 barn och 8 vuxna här. Jag vill verkligen ha fest här hemma MEN om Melvin inte blir bättre tills imorgon så vete sjutton om jag orkar ha nyårsfest här. Kanske ingen som vill komma heller så länge vi är sjuka...

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan ska jag och Thea baka en kladdkaka så att vi har något att bjuda på när farmor och farfar kommer på besök om ....45 minuter!!! Måste skynda mej nu!!!
Vecka 18 - Onsdag den 26 december 2007:

Så var den julen över...och det känns helt ok. Jag fick en massa god mat och några riktigt bra julklappar. Av Martin fick jag t ex biljetter till R.E.A. och den showen ser jag fram emot. Vi har varit på Börsen 2-3 gånger tidigare och sett R.E.A. och vi har hittills aldrig varit besvikna.

Ang julen så har jag nyss "städat" pepparkaksburken. Inte för att jag var hungrig utan mest för att jag kände att den behövde städas... Kylskåpet är nästan "julfritt", sånär som på en liten bit av julskinkan samt lite rödbetssallad. Resten av all julmat vi köpte är uppäten, men så firade vi också lillajulafton redan den 14 december så det kanske inte är så konstigt att julmaten är slut!

Jag blir inte av med min förkylning. Jag har dessutom fått ont i halsen igen OCH halsbränna! Jag lider dock mer med Thea som fortfarande hostar och hackar. Hon har dessutom ingen matlust. Inte för att hon är någon storätare i vanliga fall heller men mer än så här brukar hon i alla fall äta. Någon sa att med barnen kommer oron och det stämmer verkligen. Tycker ofta att jag är orolig över mina barns hälsa och OFTAST så är oron obefogad men ibland, som när läkaren sa att Melvin hade dubbelsidig öroninflammation, kändes det skönt att jag hade varit orolig och tagit honom till vårdcentralen!

Snart är det årsskifte igen och då är det snart dags för Melvin att börja på dagis...en tanke som jag INTE känner mej bekväm med. Jag har räknat och lagt scheman fram och tillbaka för att se om vi kanske kan ha honom hemma ett tag till. Han är ju så liten...

Thea började på dagis när hon var precis 1,5år gammal och jag minns alltför väl hur det kändes att stå och trycka i buskarna utanför Theas dagis, med gråten i halsen, och se när Thea stod på dagisgården och grät efter mamma. Alla pedagoger i världen kan berätta för mej att barnen vanligtvis slutar gråta så fort föräldern gått och att den enda man ska göra som förälder är att vara bestämd och säga "Hej då" och sedan gå MEN det spelar ingen roll vad dom säger för JAG går ju därifrån ledsen och den känslan sitter ju kvar i mej hela dagen...

Vi vet heller inte om Melvin får någon dagisplats till mars. Vi är ju inte så nöjda med Theas dagis men trots det så är det u smidigast att ha båda barnen på samma ställe så vi har valt att ställa Melvin i kö till Theas dagis. Han står även i kö till en privat dagis som ligger vägg-i-vägg med Theas dagis och jag tror att håller tummarna för att han kommer in där. Tyvärr så får man inga besked om var och när ens barn får börja på dagis förrän några veckor innan inskolningen skall börja och det ställer naturligtvis till problem för mej (och för alla andra föräldrar). Jag måste lägga in mitt schema för en 6-8 veckors period ca 1 månad innan perioden börjar gälla och då måste jag också meddela hur många procent jag ska jobba. Men jag har en bra chef så det ska nog lösa sej!

Just nu skulle jag bara vilja ha honom hemma till efter sommaren men samtidigt så känner Martin att han inte hinner med sitt jobb på de 60% som han jobbar nu så han vill gärna gå upp till 80% fr o m mars månad och då är frågan vad jag ska göra: Ska jag fortsätta att jobba 40%, ska jag gå ner i tid, ska jag vara föräldraledig på heltid eller ska vi helt enkelt skola in Melvin på dagis i vår och låta honom (och Thea) gå på dagis på halvtid, dvs ca 20-30 timmar per vecka??? Funderingarna är många, svaren är få. Jag återkommer med all säkerhet i denna fråga när jag har kommit på vad JAG vill och när Martin och jag har enats om vad VI vill och när vi vet mer om hur dagisköerna ser ut här i Lilla Alby/Sundbyberg. Kanske känns det extra jobbigt att börja jobba igen eftersom jag, med största sannolikhet, vet att detta är sista gången som jag är mammaledig...Thea hostar och hostar och hostar. Hon har nu mest torrhosta men då och då så kommer det upp slem och andra äckliga saker. Kanske borde ta med även henne till vårdcentralen imorgon? Tänkte boka en akuttid (tid samma dag) för att få Melvins öron kollade. Jag vill vara säker på att öroninflammationen verkligen är borta denna gång.

Återkommer kanske imorgon. Önskar alla en hostfri natt!
Vecka 18 - Måndag den 24 december 2007:

Idag är det julafton! Minns hur spännande denna dagen var när man var liten. Man längtade och längtade och så plötsligt, så var det äntligen julafton! Riktigt så känns det inte längre. Kanske beror det på att man insett att tomten inte finns (eller?!?) och att man därför heller inte får några paket (för dom två måste väl hänga ihop?). Kanske är dagen inte längre spännande för att man blivit vuxen och man har insett att det finns saker och händelser som är mer spännande, t ex hur ska det gå för damerna på Wisteria Lane, kommer jag någonsin att få tag i en snickare som kan bygga vårt staket och vår grind, Kommer Melvin någonsin att sover en hel natt utan att vilja äta välling, NÄR kommer jag att få vakna UTSÖVD osv...

Jag har jobbat natt och jag har nu bara en timme kvar innan jag får åka hem och sova. Önskar att jag fick sova ända till jag vaknade av mej själv, utsövd och 15 kg lättare men det kommer troligen inte att hända...

Önskar alla en riktigt God Jul med allt vad det nu kan innebära!
Vecka 17 - Fredag den 21 december 2007:

"Du ska inte tro det blir sommar i fall inte nå´n sätter fart..."
Jag lovar - om jag bara visste HUR man gör för att sommaren ska anlända fortare så skulle jag sätta fart. Vi grillade kycklingfiléer (ute på grillen) ikväll och dom åt vi sedan tillsammans med tzatsiki, klyftpotatisar och en varsin öl. Gott men inte fasen blev det varmare ute för det.

Som jag redan har berättat så är jag (redan) sååå less på vintern. Idag fick barnen vara ute på gården/loftgången en stund och det gick ju bra...i si så där 2 minuter. Sedan låg Melvin raklång och skrek på loftgången. Kyla och overall verkar INTE vara hans melodi. Kanske mammans pojke?

Jag är fortfarande förkyld och HES. Jag är så hes så jag orkar knappt tänka längre. Jag blir tokig när någon familjemedlem säger "Va?" eftersom det innebär att jag måste upprepa det jag nyss väste fram. Jag är snart redo att bege mej till Sergels torg för att hitta langare som säljer penicillin fast någon sådan finns nog inte. Varför kunde jag inte haft en högre sänka än bara 17...morr morr...

Förutom att jag är förkyld, hes, dödligt trött och går omkring med en ständig smak av slem i munnen så skulle jag kunna göra nästan vad som helst för att få vara ENSAM just nu. ENSAM är nog det finaste ord som finns...förutom THEA och MELVIN fast det är ju inga ord - det är ju namn! Jag vet inte när jag var ensam (mer än bara ett par timmar) senast. Trodde inte att jag, som är en social människa, någonsin skulle längta så mycket efter att vara ensam men det gör jag.

Idag har jag förlängt Theas växa-säng. Hon blev nöjd men det blev naturligtvis inte jag. Rummet blev så avlångt och tråkigt och det gillar inte jag så nu håller jag på att göra planer, i mitt huvud, på hur vi skulle kunna möblera om HELA hennes rum. Fast jag tror inte att det är läge att göra det nu så det får nog vänta tills efter helgerna.

På söndagnatt ska jag jobba och jag ser faktiskt fram emot det. Jag hoppas bara att min röst har återvänt innan dess. Vad ska jag berät5ta mer då?!? Jo, jag kan berätta att jag var var på ICA Maxi nu i eftermiddags och handlade tillsammans med resten av alla invånarna i Sundbyberg OCH jag sprang även på Anna Book och hennes man. Hon må ha sjungit in några töntiga låtar men jag tycker ändå att hon är en väldigt söt, go och rolig tjej. Jag ville nästa säga HEJ när jag såg henne men jag hejdade mej...hade ju liksom ändå ingen röst...

Nu ska Martin och jag sätta oss soffan och ha lite fredagsmys UTAN barn. Vi ska kolla på "Råttatouille" och när filmen är slut ska jag BUMS i säng. Önskar alla en skön helg utan julstress!
Vecka 17 - Onsdag den 19 december 2007:

Trött, tröttare, Ulle...
Vecka 17 - Tisdag den 18 december 2007:

Vägde bara 74,8 kg i morse. Det är väl den enda fördelen med att vara förkyld. När man tappar både smaksinnet och matlusten så kan man ju lika gärna strunta i att äta.

Natten blev för min del ganska sömnlös. Jag låg mest och lyssnade de två hostade barnen och hostade inte dom så hostade jag själv. Jag mår, trots tröttheten, mycket bättre idag men jag känner av min astma lite grann. Det känns jobbigt att bara gå upp för trappan och så illa burkar det inte vara trots att min kondis inte är vad den borde vara.

Jag gnäller ju alltid så mycket när mina barn, eller jag själv är sjuk och jag förstår verkligen inte hur föräldrar till kroniskt sjuka barn orkar. Jag förstår att man delvis MÅSTE orka för att man sällan har något val men ändå. Jag känner mej helt slut efter bara en vecka med sjuka barn, och egen förkylning, och ändå så vet ju jag att detta endast är tillfälligt. Så idag - en STOR eloge till kroniskt sjuka barns mammor och pappor!

Jag tänker också mycket på hur mina egna föräldrar orkade eftersom jag hade både atopiskt eksem och astma. Det kan inte ha varit lätt. Själv så minns jag inte så mycket från den tiden men jag kommer definitivt ihåg hur det kändes att vakna, snorig och hostig mitt i natten och inte kunna andas. Det är ingen skön känsla! Jag minns hur det många gånger var när man fick åka in till akuten på Hudiksvalls sjukhus pga av astman och personalen där frågade om man kunde vänta en stund eftersom andningsapparaterna vanligtvis var trasiga...hur f-n kan man fråga ett barn som har andnöd om dom kan vänta!!! Puckon!!!

När jag var liten så var en förkylning sällan bara en förkylning efter som jag då vanligtvis fick åka in till akuten pga av min astman och kanske är det så att jag, med denna vetskap i minnet, tyvärr hetsar upp mej i onödan när mina barn blir sjuka. Jag besöker ju gärna vårdcentralen en extra gång när barnen är sjuka istället för att bara vänta ut sjukdomen. Psykoterapi kanske inte är en dum idé trots allt. Man verkar ju ha en hel del i bakhuvudet som gör att man reagerar si eller så i olika situationer...nåja, nog med psykoterapi för idag!

Nu ska jag och Melvin gå ner till Thea. Det är egentligen lunchdags men det var bara 2 timmar sedan vi åt frukost jag jag vet inte om någon är hungrig än men det visar sej snart. Önskar alla en skön tisdag!
Vecka 17 - Måndag den 17 december 2007:

Vaknade av mej själv imorse, hyfsat utsövd. Fick sova nästan hela natten. Jag vaknade till några gånger av att Thea hostade till men jag behövde aldrig gå upp. Jo, jag gick upp en gång för att titta till henne men mer än så var det inte. Idag mår även jag bättre. Tempen är normal och halsen känns inte längre som ett blodigt slagfält. Thea och jag har hostat och spottat ikapp nu på morgonen. Även Melvin hostar men han bara sväljer. Jag avskyr verkligen att vara sjuk OCH att samtidigt vara förälder. Det finns liksom inget utrymme för att bara ligga och vila så som man tidigare, innan man fick barn, kunde göra när man inte mådde bra. Jag beundrar verkligen alla ensamstående mammor och pappor. Fattar inte hur ni orkar. En stor eloge till er!!!

Idag ska vi bara vara hemma och slappa. Martin åkte till jobbet tidigt så han kommer förhoppningsvis att vara hemma runt fem i eftermiddag. Det är bra för då kanske jag kan få laga mat i lugn och ro.

Vikten då? Jo jag håller mej runt 75kg vilket är helt ok eftersom det var det jag gick ner till för många veckor sedan. Jag ska ta mej i kragen igen efter nyår men just nu känns det inte ens lönt att försöka.

Barnen är så söta just nu. Dom springer omkring här på övervåningen i varsina Spöket Laban mockasiner. Dom leker faktiskt UTAN att bråka och det händer inte så ofta. Jag hoppas att jag får sitta kvar i min säng och skriva klart i några minuter till. Vi får väl se hur det går. Önskar alla en skön vecka!
Vecka 16 - Söndag den 16 december 2007:

Först; Ett stort grattis till pappa/morfar på födelsedagen! Hipp hipp hurra!!!!

Har insett att jag ofta är väldigt gnällig/negativ när jag skriver här vilket troligen hänger ihop med min negativa och kritiska personlighet. Hur som helst så är detta inlägg inget undantag så om du vill läsa något muntert så bör du surfa vidare...

Trots att jag har en underbar familj, ett bra boende, en god ekonomi, ett bra jobb och flera goda vänner så är jag bara sååå less på livet just nu.  Jag är sååå less på sjukdomar (trots att vi endast drabbas av helt vanliga barnsjukdommar). Jag är less på vädret. Varför skiner aldrig solen på oss? Jag vill att det ska vara sommar och sol. Jag vill att mina barn ska kunna vara ute och leka i solen. Jag vill att mina barn ska vara friska och solbrända och inte som nu, bleka och hostiga. Varför tar denna vinter aldrig slut? Varför finns det så många äckliga baciller? Osv...

Thea blev också sjuk i helgen och i går kväll hostade hon tills några gånger och sedan kräktes hon ordentligt i både sängen och på golvet. Detta satte naturligtvis igång mina hjärnspöken - är det magjuska eller?!? Jag kunde naturligtvis inte sova trots att Thea somnade om och sov som en stock. Strax efter midnatt vakande Marti och mådde illa och då fick jag ju verkligen vatten på min kvarn...
 
Det var dock ingen magsjuka den här gången heller men lika trött är jag ändå eftersom jag inte kan slappna. Jag har nog inte sovit mer än ett par timmar i natt och jag skulle egentligen ha jobbat kväll i kväll men jag lyckades byta bort passen med en snäll kollega. Tack snälla Max! Jag fick sova några timmar mitt på dagen men eftersom jag också är förkyld så räcker inte dom timmarna.

Jag har nu suttit bredvid Thea i nästan 1,5 timme. Jag har suttit med datorn vid hennes lilla bord och försökt blogga under tiden men hon har hostat och kräks om vartannat hela tiden så jag har mest suttit hennes säng med hinken. Nu har hon i alla fall kommit till ro och jag hoppas att kvällen blir lugn. Jag lider så med henne men hon är verkligen en tuffing. När hon satte sej upp och hostade för sjuttioelfte gången ikväll, frågade hon med gråten i halsen, varför Melvin inte hostade. Varför var det bara hon som hostade. Min lilla gumma. Hon är så klok och så söt!

Trots att vi alla varit trötta idag så har det varit en bra dag för Thea och jag har inte bråkat på hela dagen!!! Och det händer tillhör inte vanligheterna! Hela helgen har föresten varit bra. Min mamma och pappa har varit här och hälsat på. I fredags hade vi lilla julafton och då var även Martins mamma och pappa här. Vi hade en jättetrevlig kväll. Vi åt julbord och barnen fick öppna julklappar (inte alla men ändå väldigt många). Vi spelade Stockholmsspelat och jag och Martin vann! På lördagen tog vi det väldigt lugnt. Mamma och pappa var på Scala teatern och såg "Peter Karlsson & Blå Grodorna" på eftermiddagen men vi andra var knappt utanför dörren. På kvällen åt vi texmex efter att barnen hade somnat och allt var toppen tills Thea spydde. Efter det kunde jag inte tänka på annat är magsjuka. Jag är så less på mina hjärnspöken men jag vet inte vad jag ska göra för att bli av med dom. Tips emottages tacksamt!

En sista rad om ämnet vikt, som denna blogg egentligen ska handla om. Jag har ätit väldigt lite idag. Det är väl den enda fördelen med att ha en ond hals och en trött kropp. Matlusten är borta men med den försvann även orken.

Nu ska jag försöka sova lite. Jag kommer inte att våga använda mina älskade öronproppar ikväll heller utifall Thea behöver mej så jag är rädd för att sömnen inte kommer att bli den bästa ikväll heller. Men som Mia sa; det är så det är att vara förälder! Önskar alla en skön och hostfri natt!
Vecka 16 - Onsdag den 12 december 2007:

Melvin har dubbelsidig öroninflammation, stackars liten! Han är så tapper. Han har bara gnällt lite mer an vanligt men annars har han ätit och sovit som han brukar. Man får lite dåligt samvete när man inser att ens barn är lite sjukare än vad man trott. Man vill ju inget hellre än att ens barn ska må bra och om dom inte gör det så vill man ju hjälpa dom så att dom mår bättre men jag trodde verkligen inte att det var något annat än en vanlig förkylning.

Jag har ryggskott light men efter dagens naprapatbehandling känner jag men ledbruten. Oj vad den naprapaten tog i, tur att man är hyfsat smärttålig. Måste dock erkänna att det kände väldigt konstigt att klä av sej inför en annan man. Det har man ju inte gjort på mycket länge...och dessutom så fick JAG betala 440kr...

Just nu känns livet ganska tungt. Tycker att det är jobbigt när barnen inte mår bra. Jag har så svårt att koppla av då. Jag är väl i och för sej inte direkt känd för att vara den mest avkopplade människan här i världen men när barnen är sjuka så blir jag ännu mer på helspänn och det är inte kul. Jag har dessutom sovit dåligt den senaste tiden och det blir man inte gladare av.

På fredag kommer mamma och pappa ner. Det ser jag fram emot. På fredag ska vi smygstarta och klä granen och fira julafton. Då kommer även farmor och farfar hit och det ska bli jättetrevligt. Jag längtar verkligen efter julmat, speciellt julkorven och rödbetssalladen. Mums!!! Det är ju fortfarande flera månader kvar till Beach 2008....eller...

Nu ska jag stänga av datorn och titta på ett inspelat avsnitt av "Brothers & Sisters". Önskar alla en trevlig Lucia!
Vecka 16 - Måndag den 10 december 2007:

Ja då var Melvin förkyld igen då! Det är så trista med sjuka barn. Det är naturligtvis jobbigast för barn i fråga men som förälder (läs: hispiga Ulle) så innebär det att man (jag) är på helspänn hela tiden. Melvin hostar och hostar och jag vill så gärna hjälpa honom men det kan jag ju inte. Visste, jag kan ge honom vatten och så men mycket mer än så kan jag inte göra. Han vägrar ta hostmedicin. Jag har verkligen försökt med det går inte att få i honom några medicin. Vi har just gett honom varm utspädd välling och det verkade hjälpa lite. Om drygt 7 timmar ringer väckarklockan. Jag ska på återbesök på Endokrin på KS klockan 0800 imorgon så Martin ska vara hemma, och lämna på dagis, tills jag kommer tillbaks från läkarbesöket.

Eftersom jag är så mesig så vill jag inte sova med öronproppar när något av barnen är sjuka. Jag är så rädd för att inte höra dom om det är så att dom behöver mej. Detta innebär att jag redan nu vet att jag inte kommer att kunna sova i natt eftersom Melvin fortfarande hostar - 3 timmar efter att han somnade för natten - så just nu känns det som om jag lika gärna kan sitta uppe hela natten, och surfa och blogga, istället för att ligga och vrida och vända sej i sängen och lyssna på Melvin...

Jag tycker så synd om honom. Han hostar och hostar och hostar. Önskar verkligen att man kunde få i honom hostmedicin men jag vet inte hur det skulle gå till. Nu ropade Martin från övervåningen. Han släcker lampan nu så jag borde väl också gå upp och lägga mej även om det just nu känns lite meningslöst...

Återkommer med en uppdatering imorgon OM tid finnes. Önskar alla en skön vecka och enligt SMHI så kommer SOLEN att visa sig denna vecka!!!
Vecka 16 - Söndag den 9 december 2007:

Igår tränade jag STEP IGEN!!! Och det var såååå kul! Det var ny koreografi, en ganska svår, men det gillar jag får då går timmen ännu fortare. Jag hann med massor igår. På morgonen åkte jag och Thea och handlade på ICA Maxi i Solna. Därefter gick jag och tränade. Efter att jag hade duschat och bytt om började jag förbereda den italienska buffén som vi skulle bjuda Stumpen, Malin, Kajsa och Anna-Karin på. Straxt innan kl 1400 dök gästerna upp. Sedan åt vi hur länge som helst. Jag hann även med en öl samt en drink. (Tack Martin!)

Strax efter klockan 1700 åkte Kajsa, Anna-Karin och jag till Frösunda och hämtade Yvonne och sedan åkte vi hem till Kajsa. Vi satt där i några timmar och och jag hann med en cider och två Singha. Sedan satte vi oss på en pub io Vasastan och där satt vi till klockan blev 12. Då tog jag en taxi hem. Den kostade "bara" 150kr till skillnad från förra gången jag åkte taxi hem. Då slutade notan på närmare 300kr.

Väl hemma somnade jag som en stock. Kl 0600 ringde väckarklockan och det kände inte bra. Det känns hemskt att behöva kliva upp när båda barnen sover men eftersom jag skulle åka kommunalt till jobbet så hade jag inget annat val än att kliva upp. Jag missade naturligtvis tunnelbanan med 1 minut så jag fick sitta och vänta på nästa tåg i 14 minuter. Jag tror att jag var den enda vakna människan i hela Sundbyberg denna morgonen.

Nu sitter jag på jobbet och jag mår faktiskt riktigt bra. Jag intog lunchen på MCDonalds och det var precis vad jag behövde. Om ca 2 timmar kommer Martin och barnen och hämtar mej. Dom är nu i Kälvesta, hos farmor och farfar.

Ikväll ska jag och Martin förhoppningsvis slappa i soffan och titta på ett inspelat avsnitt av "Ugly Betty" och sedan blir det nog en tidig kväll för min del. Imorgon hade jag tänkt att Thea skulle gå till dagis men jag kommer att ringa dit på morgonen och höra hur läger är men det vore väl otroligt om det fortfarande skulle gå magsjuka, efter 2,5 vecka, men man vet ju aldrig.

För övrigt så har jag just nu många funderingar angående Theas dagis. Thea har inte ens gått där i ett år och all personal som jobbade på hennes avdelning när hon började i januari har redan slutat och det känns INTE bra. Man vill ju naturligtvis ha det allra bästa dagiset för sitt barn och just nu känns det som Klippan INTE som något bra dagis. Jag vet inte ens om jag vill att Melvin ska börja där till våren. Han står i kö även till granndagisen, Badankan, så vi håller tummarna för att han kan få en plats där istället ELLER att situationen snabbt blir bättre på Klippan med det känns inte så troligt med tanke på hur det har varit där den senaste tiden...

Nu mitt pass slut och jag ska börja packa ihop. Den korta text tog mej nästan 2 timmar att skriva då jag blivit avbruten ungefär 100 gånger vilket är HELT OK eftersom jag sitter på jobbet...

Önskar alla en skön söndag!
Vecka 16 - Samma onsdag den 5 december 2007:

En päroncider senare så känns livet faktiskt lite bättre. Nu ska jag gå och lägga mej och förhoppningsvis så kommer jag inte att vakna förrän imorgon bitti och då av mej själv och inte av något t kräkande barn...

Nej EN cider biter nog inte på hjärnspöken MEN trött blir man i alla fall...

God natt!!!
Vecka 16 - Onsdag den 5 december 2007:

Igår var jag återigen och tränade!!! Jag är på G!!! Fast det allra bästa sätter att gå ner i vikt är ändå att vara kräkfobiker och ha en son som kräks (en gång räcker) för då kan man inte äta själv och då går man verkligen ner i vikt! Jag vägde endast 74,7 i morse och det är det lägst jag har vägt sedan jag blev gravid med Melvin!!!

Skämt och sido - jag är ju som bekant kräkfobisk när det gäller mina barn. När det gäller mej själv är det inga som helst problem men när barnen visar minsta tendens till att var på gång att kräkas eller kräks, känns det som om någon annan över mina känslor och mitt förnuft. Min kropp går in i något slags katastrofläge och jag mår själv jättedåligt. Jag får lite utav panikkänslor, blir superstressad och naturligtvis också orolig på en nivå som inte står i relation till vad som händer.

Att barn får magsjuka och kräks är ju inget konstigt och detta vet jag MEN jag reagerar i alla fall likadant varenda gång det händer och det är SÅÅÅÅ jobbigt. Igår kräktes Melvin medans jag var och tränade. Farfar var snäll och kom över och passade barnen då Martin hade julfest på jobbet. Martin ringde precis innan jag skulle gå till träningen ringde han och berättade att han troligen inte skulle stanna så länge eftersom kände sej frusen och mådde lite illa. Jag var väldigt ofokuserad på träningspasset och jag hade på känn att något skulle hända men jag trodde att det gäller Martin.

När jag väl kom hem från träningen och frågade hur det hade gått så berättade farfar att Melvin hade kräkts och genast gick min puls upp samtidigt som jag kände paniken komma krypande. Farfar var, som vanligt, hur lugn som helst och Melvin verkade må hur bra som helst och jag vågade till och med ge honom lite välling innan han somnade (han fick behålla den) MEN det spelar ingen roll för om Melvin har kräkts en gång så kan han ju lika gärna kräkas igen, eller hur, alltså stannar jag kvar i "katastrofläge" och så fortsätter jag att må uselt trots att den som från börja mådde dåligt, dvs Melvin, redan mår bra!

Jag ringde till Martin så fort farfar hade åkt och Martin lovade att komma hem på en gång. Jag gick upp och badade barnen. Melvin verkade må prima men jag mådde uselt. Jag försöker alltid att INTE visa hur dåligt jag egentligen mår inför barnen men när dom väl var i säng och Martin kom hem så bröt jag naturligtvis ihop. Och jag tycker själv att detta är såååå fånigt eftersom jag normalt sett är en förnuftig människa men så fort jag hör ordet kräk förvandlas jag till någon som jag absolut INTE vill vara men det känns som om någon annan styr mej. Jag kan liksom inte slappna av. Jag kunde därför naturligtvis inte sova på natten heller. Jag tittade till Melvin, både via monitorn och "live" 100 gånger och så fort han gnydde eller rörde sej stannade mitt hjärta. Inget hände under natten, förutom att jag låg sömnlös, och imorse vaknade Melvin pigg och glad.

Min kräkfobi blir bara värre och värre med åren. Jag tror själv att den utlöstes den gången då jag trodde att Thea kräktes blod och att hon skulle dö. Detta hände för snart 3 år sedan när Thea var drygt ett år gammal. Hon hade då 4 långdragna magsjukor inom loppet av 3 månader och vid ett tillfälle hade vi gett henne blåbärspuré (i hopp om att då ordning på hennes lösa mage). Thea vill inte ha sin kvällsvälling och hon var ordentligt svullen över magen och hon hennes andedräkt luktade ammoniak men jag la henne som vanligt och hon somnade. Efter ca en timme hör jag ett splash i hennes rum och jag springer dit. När jag kommer in i hennes rum ser jag min lilla tjej ligga i sin spjälsäng med sin vita pyjamas  och de vita sängkläderna fulla av vad jag då tror är blod. Innan jag hinner göra något kaskad kräks hon igen. Det far ca 80 cm upp i luften (det kom över kanten på sängen trots att sängen var på lägsta nivån) och även det ser ut som blod. I min hjärna går då tankarna väldigt fort: svullen buk = inre blödning = hon dör!!! Trots att det bara tog mej några sekunder att inser att "blodet" i själva verket var blåbärspuré så har bilden av Thea, liggande i sängen med allt "blod", fastnat på min näthinna och jag känner idag samma panik, som då, trots att jag VET att en magsjuka eller en kräkning inte är någon farligt! Men hur ska man kunna få sin hjärna att fatta att det?

Trots att Melvin idag varit precis som vanligt så kan jag ändå inte slappna av. Jag oroar mej nu för att Thea ska bli sjuk och då vågar jag inte sova med mina älskade öronproppar för då kanske jag inte hör henne direkt om hon skulle ropa på mej inatt. Så kontentan blir att jag troligen kommer att sova utan öronproppar och då kan jag inte sova för då ligger jag på helspänn och lyssnar efter ljud från barnen...är man dum i huvudet eller är man dum i huvudet...tror att jag borde ta mej en Singha och försöka koppla av istället för att hela tiden hetsa upp mej för någon so ännu inte har hänt!

Hur som helst så ska jag nu ta och titta på gårdagens inspelade avsnitt av Desperate Housewifes. Dom kvinnorna är faktiskt mer vansinniga än vad jag är och det är nog precis vad jag behöver just nu - en Singha och ett avsnitt av Desperate Housewifes! Önskar alla en lugn och skön natt!

PS. Hoppas att jag inte skrämt någon läsare med texten ovan. Vill bara förtydliga att jag, trots min konstiga kräkfobi, är en ganska normalstörd person! DS.
Vecka 15 - Söndag den 2 december 2007:

Igår var jag och TRÄNADE!!! För första gången på 2 månader (tror jag). Det kändes bra även om jag hade en hemsk huvudvärk mest hela dagen. Vi bakade lussebullar i fredags och jag åt nog några bullar för mycket för jag kände mej bakis när jag vaknade igår och den känslan satt kvar hela dagen. (Å jag som inte druckit en droppe alkohol på hela helgen.)

Sitter just nu på jobbet och kollar på en ny amerikansk serie som heter "Califonication". Ganska bra faktiskt men väldigt fräck (nu låter jag som om jag vore 65-år gammal). Klockan är snart 7 på morgonen men jag känner mej fortfarande pigg och hyfsat snabb i huvudet men jag har inget speciellt att skriva om så det får bli en kort uppdatering idag. Typ så här kort! Vi ses snart igen!
Vecka 15 - Samma tisdag den 27 november 2007:

Morr...Martin fastnade i bilköer så han har nyss kommit hem och passet börjar om några minuter så det blev INGEN step idag...fast jag överlever nog och det gör nog SATS också eftersom jag ändå betalar min avgift...usch vad mycket pengar jag egentligen kastar bort genom att inte utnyttja mitt gymkort och jag antar att jag inte är den enda som gör så...man kanske skulle öppna ett gym istället för att jobba på Telia...

Kvällen blir nu lugn och svettfri! Efter att barnen har somnat väntar "Äntligen Hemma" och Desperat Housewifes" på mej. "Ugly Betty" spelar jag in för det är den enda TV serien som jag och Martin faktiskt gillar båda två så den sparar vi till någon annan kväll. Önskar alla en skön TV kväll!
Vecka 15 - Tisdag den 27 november 2007:

Sista uppdateringen innan jag lämnar datorn. Melvin har sovit i 3 timmar (sover fortfarande) och Thea har, lika länge, suttit vid datorn och spelat spel och lyssnat på musik. Jag skäms för att jag inte hittar på något tillsammans med Thea istället för att bara låta henne sitta vid datorn...samtidigt så njuter jag av att ÄNTLIGEN kan få sitta vid datorn och uppdatera hemsidan. Jag sitter ju i alla fall precis bredvid henne och jag har gett henne mellis och vi kramas med jämna mellanrum...hon kanske överlever även detta?!?

Helgen i Hudik var trevlig. Vädret var bra men jag var inte ute speciellt mycket. På lördagen fick Martin och jag frigång. Vi besökte Gröna Systrars julmarknad och sedan åt vi lunch på kinakrogen i Hudik och därefter gick vi på stan en stund och handla bl a klart julklapparna till barnens kusiner. Underbart att bara få vara tillsammans med Martin en stund. Det händer alldeles för sällan!

På söndagen hälsade jag, Melvin och mamma på hos min mormor i Delsbo. Mormor är 86 år gammal och hon är så snäll och omtänksam MEN hon kan ibland säga lite konstiga saker. Mormor, som hör dåligt, frågade t ex min mamma, trots att jag alldeles bredvid, om jag hade mycket att stå i (=mycket att göra) varpå mamma svarar att det har jag (och det är ju sant!) Då svarar mormor "Men hon går ju inte ner i vikt" och vips så kände jag mej som om jag var 6 år gammal och extremt överviktig! Jag gillar verkligen min mormor men känsla jag fick var inte trevlig trots att jag vet att min mormor inte menade något illa. Så det kanske är dags att göra mormor till lags och gå ner i vikt eller...

Har i alla fall planerat att gå och träna ikväll. Passet börjar om 2 timmar och just nu känner jag mej mycket motiverad. Jag har ju dessutom fått sitta här vid datorn i flera timmar och sån´t ger mej verkligen energi!

Jag var på återbesök hos den läkare som jag grät ut hos för 10 dagar sedan. Hon sa att jag såg mycket piggare och gladare ut och det stämmer ju. Jag mår helt ok nu, stressar väl kanske fortfarande för mycket men jag är mer medveten om det nu. Alla mina prover var bra så medicinskt så är jag "frisk" förutom min astma, mitt atopiska eksem och min hyperprolaktinemi...
Läkaren rekommenderade mej att be Endokrin att fortsätta utredningen om varför jag mår så här strax innan mans och varför jag har mens varannan vecka. Jag har fått tid på Endokrin den 11 december så vi får väl se vad dom som säger då!

Nu har Melvin sovit alldeles för länge OCH Thea har suttit ALLDELES för länge vid datorn så nu är det dags att stänga av datorerna och gå upp och väcka Lilleman. Återkommer senare i veckan. Håll tummarna för att jag kommer iväg till SATS ikväll...
Vecka 14 - Lördag den 24 november 2007:

Vet inte riktigt varför jag envisas med att fortsätta skriva ut veckonummer innan datumet i denna blogg, men det kanske är för att jag fortfarande hoppas på att jag SNART ska ta mej i kragen och återuppta projektet Beach 2008...och än är det ju inte kört för det är ju låååångt till sommaren. Åtminstone känns det så nu när vi är i Hudik för här är det snö och KALLT. Inte mitt favorit väder. Jag håller mej helst inomhus. Just nu är barnen och Martin och morfar ute och leker. Då passar jag på sätta mej vid datorn en liten stund fast jag egentligen borde hoppa in i duschen eftersom schemat, som vanligt när vi är här, är fullspäckat. Martin och jag hade tänkte smita in till stan UTAN barnen och äta lunch i lugn och ro. Sedan ska mamman och jag åka till Delsbo och hälsa på min mormor. Jag hälsar inte på henne förra gången vi var här så nu vill jag verkligen åka dit.

Gröna Systrars julmarknad öppnade för en dryg timme sedan och vi hade tänkt åka dit idag, hela familjen, men det får nog bli ett besök imorgon istället, innan vi åker hem till Sumpan.

Nu är barnen inne igen och jag har hunnit klä av Melvin, tömt hans snoriga näsa, bytt en blöja, pratat med Thea, mormor och morfar och nu är klockan så mycket så nu måste jag hoppa in i duschen. Annars spricker dagens schema. Återkommer förhoppningsvis ikväll, efter att barnen har somnat och när resten av sällskapet sitter och kollar på fotboll på TV - såååå tråkigt med sport på TV! Hej på ett tag!
Vecka 14 - Tisdag den 20 november 2007:

Jahapp, då var man 36 år gammal då! Bara 4 år kvar till 40. Det känns som ett riktigt dåligt skämt. 40 år gammal låter så himla gammalt och jag är väl inte gammal eller... Nej, det är inte kul att fylla år längre. Som jag skrev i bloggen så konstaterade Thea imorse att jag inte hade blivit större och det är ju i alla fall bra. Längre hade varit ok men inte tyngre.

Slutbloggat - Melvin har vaknat. Återkommer senare...
Vecka 13 - Söndag den 18 november 2007:

Hej igen. Hoppas att jag inte skrämde någon med fredagens inlägg. Det var inte meningen. Som jag skrev i fredags så fick jag återigen mens på fredagseftermiddagen och när den kommer så känns allt genast mycket bättre. Ja, inte riktigt ALLT, jag är fortfarande trött och stressad men det "tunga" släpper. Jag hoppas att de 10 rör blod som jag lämnat under veckan ska kunna påvisa varför jag känner så här. Jag vill ju helst inte sluta med mina hormonmediciner heller för då får jag ju istället leva med höga prolaktinhalter och då mår jag ännu konstigare. Trodde att det skulle räcka med allergi och astma med det gjorde det tydligen inte...

Under kvällen igår fick jag ett mail från en granne. Hon hade läst inlägget nedan och hon ville bara höra av sej för att tala om att jag fick låna hennes öron när jag ville...sån´t värmer! Och det slog mej hur fort, och lätt, man numera kan nå ut till sin omgivning OM man vill. Tack igen Lena! Jag lånar mer än gärna dina öron någon dag! (Och du får gärna låna mina om du vill...)

Igår jobbade jag på eftermiddagen/kvällen och det var sååå lugnt och skönt. Ingen som ropade "Mamma" var tredje minut och ingen som ville bli buren eller snyten. Min kollega var så snäll så han gick till och med och köpte nässpray åt mej så att jag kunde andas lite bättre. (Jag är fortfarande lite förkyld.) Jag fick bort en massa saker från min "Att göra" lista och det kändes mycket bra.

Igår kväll kom jag hem strax innan kl 2300 och då plcokade jag ur diskmaskinen och sedan gick jag och la mej och DÅ började Melvin stöka. Jag gav honom en flaska välling (som han svepte) och sedan började han hosta. När klockan närmade sej midnatt kom Melvin äntligen till ro och då somnade även jag. & timmar senare vaknade jag av att Melvin skrek i höga sky. Martin var då redan nere i köket och fixade vällingen. Melvin svepte återigen flaskan (hur hungrig  är killen egentligen?) och sedan somnade Melvin, och Martin, om MEN inte mamman eftersom Thea då hade vaknat. Så nu sitter mamman vid datorn och skriver medans Thea sitter i soffan och tittar på Dora - Utforskaren. Uppe snarkade det...

Idag ska det, enligt DN:s vädersida, bli plus 5 grader och lite sol så jag hoppas att vi kommer att vara utomhus en del. Jag skulle verkligen behöva lite frisk luft. Hoppas även att du får en skön söndag!
Vecka 13 - Fredag den 16 november 2007:

Idag har det varit en riktigt tung dag. Jag har under en lång tid känt mej nedstämd, omotiverad och superstressad. Jag har haft svårt att koppla av och det har jag väl i och för sej alltid haft MEN nu är det svårare än någonsin. Det känns mest som om mitt liv består av en oändlig "Att göra lista" och hur mycket jag än gör så tar uppgifterna på listan aldrig slut...

Jag mår absolut inte dåligt hela tiden men de mindre trevliga känslorna finns där inne mest helt tiden. Jag har dessutom, fram tills idag, själv kunnat välja när jag vill visa dom men idag bara brast det. Jag vaknade, som vanligt, tröttare än när jag gick och la mej och gråten hängde tungt i ögonen. Jag bestämde mej snabbt för att NU måste jag ta tag i det här för jag orkar, och vill inte, må och känna så här längre. Jag bokade en akut tid på vårdcentralen i Sumpan och jag fick tid 1,5 timme senare.

Jag fick träffa en mycket trevlig och lugn kvinnlig läkare som lät mej sitta där och gråta i över 30 minuter. Hon lyssnade och ställde frågor och jag fick även fylla i ett formulär med frågor. Diagnosen jag fick efter denna korta "undersökning" var:
- Stressad, trött och i gränslandet mot depression. Inte så kul att höra även om det egentligen inte kom som någon överraskning. Jag vet att jag har kört mej själv på tomgång under en längre tid men det är ju också lite av min personlighet - att bara köra på. Ulle vilar INTE förrän uppgiften är löst men jag börjar nu inse att livet inte är någon uppgift som man först ska lösa och sedan kan man vila. Man måste nog (tydligen!!!) ta pauser längs vägen.

Jag har även fått en ny medicin för mitt hormonfel och några av biverkningarna är som följer:"
Vanliga biverkningar (förekommer hos fler är 1 av 100 användare): Yrsel, huvudvärk, trötthet, lågt blodtryck (som kan ge yrsel), hjärtklappning, depression, illamående, kräkningar, magsmärtor, inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit), förstoppning, ansiktsrodnad, bröstsmärta (kärlkramp) , myrkrypningar/stickningar i kroppen, hallucinationer.

Vidare så står det:
Vid behandling av förhöjda prolaktinnivåer är biverkningar vanligare, eftersom tabletterna tas under längre tid. Ca 70 av 100 patienter får då biverkningar, men biverkningarna försvinner eller avtar oftast efter ca 2 veckor.

Nedstämdheten kanske, till viss del, kan bero på medicinen men det vet ingen ännu. Jag var på KS/Endokrin igår och där lämnade jag 5 rör blod. Om några veckor hoppas jag på att få träffa ytterligare en läkare (den jag hade sist har slutat - min vanliga tur, så fort jag skakar hand med en läkare så säger dom upp sej...). Via dessa prover så kanske man kan få reda på hur denna nya medicin påverkar mej. Medicinen funkar eftersom jag numera har mens, eller nå´t liknande, men något fel är det ändå för jag blöder varannan vecka och dagarna innan det är dags känner jag mej extra låg, som idag...och idag på eftermiddagen var det dags igen. Jag är såååå less på mina hormoner. Antingen så äter jag medicin eller så är jag gravid och nyförlöst och hormonstinn. Jag vet inte längre hur Ulle egentligen är eller mår...

Idag, på vårdcentralen, togs ett EKG (det var helt ok) och jag fick lämna ytterligare 5 rör blod. Om 10 dagar ska jag tillbaks till vårdcentralen och få svar på dessa blodprover. Jag blev även erbjuden sömntabletter men jag tackade nej. (Jag har inga problem att somna men jag är lättväckt och det är DÅ jag har svårt att somna om.) På vägen hem besökte jag Hälsokostbutiken och där inhandlade jag en burk "Stress guard" samt en ask "Rosenrot". Man kan alltid prova...

Tro nu inte att jag går omkring som en vålnad och gråter hela dagarna för så är det INTE! Jag är fortfarande ganska normal (eller åtminstone "normalstörd" som Glada Hudik Teatern säger) och jag skrattar fortfarande då och då och jag ÄLSKAR fortfarande Tex-Mex!

Dom flesta människor går väl någon gång igenom en livskris och kanske är det min tur nu - jag håller i alla fall på att analysera mej själv, på egen hand, och jag inser att det finns en del beteenden som jag måste jobba med. Det får ta den tid det tar och jag har som mål att komma ur det här starkare, visare och mer harmonisk!

Från det ena eländet till det andra - igår krockade jag med bilen - efter att ha kört 16 år PRICKFRITT. Sååå dumt och dessutom var det mitt, och bara mitt, fel!. Jag var på väg till jobbet på förmiddagen och jag skulle köra ut på E18. Jag ser att bilen framför mej börjar köra ut på E18 och jag tittar då till vänster för att kolla så att det inte kommer någon bil, och det gör det inte, så jag släpper på kopplingen OCH kör rakt in i baken på bilen framför mej som tydligen valde att KRYPA ut på en TOM E18...men det spelar inte heller någon roll för felet är fortfarande mitt! Föraren i bilen framför mej visade sej vara en dam i 76 års åldern...hon mådde dock, efter omständigheterna, bra. Hon hade bara lite svårt att komma på sitt personnummer...

Jag var mest bara irriterad på mej själv för att jag inte tittade framåt innan jag släppte på kopplingen. Vår bilar blev vara lite tilltufsade eftersom farten var så låg, kanske bara 10-15 km/timmen. MEN det spelar ju ingen roll för min självrisk slutade ändå på ca 5500kroner och det är verkligen bortkastade pengar. MEN jag kan inte göra detta ogjort så det är väl lika bra att sluta älta det. (Tror att jag redan har blivit lite visare...)

Nu ska jag fortsätta att titta på IDOL och njuta av min Singha. Vi hörs snart igen!

PS: Glömde att skriva om viktkampen som egentligen är meningen med denna blogg. Inget nytt har hänt. Jag är fortfarande omotiverad och just nu finns det andra saker (läs ovan) som just nu är viktigare än hur många kilon jag väger MEN det innebär inte att jag på något sätt har gett upp tanken på en Beach 2008...DS.
Vecka 12 - Söndag den 11 november 2007:

Idag har jag ätit massor men jag har i gengäld snytigt mej minst 1000 gånger så det kanske går jämt ut...eller kanske inte... Svärfar bjöd på en trevlig brunch och god brunch på restaurang Sjöpaviljongen i Alvik. Om inte barnen hade varit med så hade jag nog suttit där än...

På kvällen åt vi middag hemma (oxfilé pasta) och nu inatt så har jag klämt i mej i Big Mac & Co. Mest för att det är så synd om mej som är så trött och snorig men som ändå åker och jobbar...

Nu sitter jag här och längtar tills klockan ska bli 07:30 så att jag ska få åka hem och sova. Natten har hittills (peppar peppar) varit jättelugn och det hoppas jag att den fortsätter att vara så tills jag går hem. Önskar alla en skön söndag!
Vecka 12 - Fredag den 9 november 2007:

Hoppade faktiskt över vägningen igår...har faktiskt inte vägt mej alls på några dagar. Är förkyld och tycker VÄLDIGT synd om mej själv. Har ätit MASSOR av snask. Smart...nä inte speciellt men jag känner mej helt slut och det enda som känns rätt just nu är att sitta i soffan och svulla. Ringde idag till Endokrin på KS och bad att få träffa en läkare. Några av biverkningarna på den hormonmedicin, jag äter för min hyperprolaktinemi, är depression och trötthet. Biverkningarna drabbar ca 70% av användarna så kanske kan min trötthet bero på medicinen. Jag ska till KS nästa vecka och lämna ett antal rör blod så att dom kan "se" hur jag mår. Jag orkar verkligen inte ta tag i vikten just nu men jag fortsätter att babbla här ändå. I alla fall så länge som jag har något att säga/skriva.

Jag har tagit ett väldigt vuxet beslut denna vecka. Inget speciellt för resten av världen men ett mycket ovanligt beslut för att komma från mej. Jag har valt att lämna min plats som sekreterare i vår bostadsrättsföreningen. Jag har funderat på det ett tag och efter att jag tagit beslutet så kändes det sååå skönt. Bostadsrätts föreningar har tagit alldeles för mycket tid och energi och det känns helt rätt att kliva av! Tror att det börjar bli dags att prioritera sej själv och sin familj istället för att försöka vara andra till lags helt tiden...är helt säker på att det finns andra kompetent människor i huset som kan ta över.

Nu ska jag  gå upp och lägga mej. Martin är ute ikväll och det innebär att jag INTE kan/vill sova med öronproppar (som jag annars ALLTID gör eftersom min underbara man vanligtvis tar nätterna mot att jag kliver upp på mornarna). Jag är ju hur lättväckt som helst och Melvin är förkyld och hostig så det ska bli spännande att se hur många timmars sömn det bli inatt...
Vecka 12 - Måndag den 5 november 2007:

Tror att jag snart lägger ner själva vägandet för det går allt annat än bra...se bara på de trista siffrorna ovan...det har ju inte hänt speciellt mycket under de veckor som gått MEN om sanningen ska fram så har jag inte varit den mest hälsosamma i världen heller. De första 8 veckorna skötte jag i alla fall träningen men nu, när det är kallt ute, blir det inte ens några promenader vilket jag behöver för att hålla motivationen uppe. Så nu sitter jag mest i soffan på kvällarna och tycker synd om mej själv för att jag är så TRÖTT, vilket jag ALLTID är nuförtiden. Och när man är trött då behöver man energi så därför har jag just ätit upp Theas lördags godis choklad! Smart eller hur! Både energirikt och gott! Nä, det här går ju inte speciellt bra...

I lördagskväll var det tjejfest här hemma. Martin och barnen sov över hos farmor och farfar medans jag och 7 tjejer till partajade. Det var sååå trevligt. Tyvärr så var det lite mindre trevligt att vakna dagen efter. Jag kom hem strax innan 0400 på söndagsmorgonen och DÅ började jag städa. Jag plockade ur, och fyller en ny diskmaskin samt plockade undan alla extrastolar och ställde tillbaks barnens stolar så att allt skulle se ut som vanligt när dom kom hem. Sedan gick jag och la mej. 3 timmar senare vaknade jag, som vanligt när jag har druckit annat än saft, och sedan hade jag, som vanligt, jättesvårt att somna om. Martin och barnen kom hem strax innan klockan 1200 och då hade jag precis lyckats somna om...

Jag vaknade av att Thea sjöng "Sjörövarfabben" för full hals och jag ville bara trolla bort mej själv men det kunde jag inte så det var bara till att kliva upp och gå ner och krama om barnen. Senare, när Thea kollar på Pippi på TV, smög jag återigen upp och sov i en halvtimme innan det var dags att åka och jobba...som tur var, var även kollega bakis så vi tillbringade hela arbetspasset med att titta på TV och äta bakismat! Och dessutom så fick jag bra betalt för att vara där - kan man ha det bättre?

Idag har Melvin och jag varit hos Plastikkirurggruppen och tagit bort stygnen på näsan. I fredags såg jag att såret hade blivit infekterat så jag har baddat såret med Klorhexidin hela helgen och idag såg det bättre ut så det blir nog bra när det väl har läkt. Nog om mej nu. Nu måste jag skynda mej att uppdaterad den vanliga bloggen innan jag somnar...
Vecka 11 - Onsdag den 31 oktober 2007:

Sista dagen i oktober - med risk för att vara tjatig så måste jag bara säga/skriva - oj vad tiden går fort! Men lika bra är väl det för då blir det snart vår igen. Jag är ju ingen vinterälskare och jag ser absolut inte fram emot den kommande vintern med tanke på att man har flera månaders på- och avklädning av 2 fullt vintermunderade barn framför sej...

Det blev ingen träning på måndagskvällen, jag orkade helt enkelt inte. Jag fastnade i soffan och tog mej inte därifrån MEN jag åt i alla fall inte nå´t snask efter middagen. I igår morse och imorse gick jag ut och gick i en timme innan Martin gick till jobbet. Det är så skönt att få ta rundan på morgon och dessutom UTAN barnvagn. Det är en härlig känsla att få svänga med armarna och inte behöva dra någon vagn framför sej! Jag brukar gå omkring och småflina för mej själv medans jag lyssna på Adam&Gry på Mix Megapol på radion via mobilen. Tack för den möjligheten SonyEricsson!

Imorse pratade Adam Alsing om Paul Potts (Killen som vann den engelska "Talang 2007") och som senare under dagen skulle besöka Mix Megepol (det missade jag tyvärr pga en mycket försenad dagislämning). När jag kom hem var jag tvungen att ladda ner ett klipp från tävlingen och jag måste säga att det var det vackraste jag sett, och hört, på mycket länge. Killen verkar inte överhuvudtaget förstå vilken talang han bär på och jag blev faktiskt lite rörd när jag såg det. Se det du mer - klicka HÄR så kommer du till klippet med Paul Potts.

Jag har ätit bra denna vecka men på lördag ska jag synda ordentligt och det ser jag fram emot. Då ska vi ha tjejfest här hemma. Barnen och Martin ska sova i Kälvesta hos farmor och farfar. Mamman kommer troligen att ha ont i huvudet på söndag morgon men det är det säkert värt eller...
Vecka 10 - Söndag 28 oktober 2007:
Det blev ingen träning i helgen. Jag valde att ta det lugnt med tanke på mitt "nyopererade" ansikte. Helgen har mestadels bestått av mat och mat och åter mat vilket naturligtvis syns på vågen.  Jag vill ju så gärna gå ner i vikt men när jag väl sitter där i soffan på kvällen, halvdöd av trötthet, så känns det helt rätt att "unna" sej lite gott. Jag försvarar alltid mitt handlade med att "imorgon ska jag skärpa mej" och när imorgon väl kommer så händer samma sak igen... Konstigt hur man fungerar...

Jag har dock tänkt att starta, eller återgå, till mitt "nya" liv imorgon (någon som vågar sätta pengar på det?!?) och jag hoppas att jag fixar det denna gång. Mitt nästa delmål är att väga 70kr, eller mindre, innan jul (julen 2007), och om jag ska klara det så måste jag nog ta mej i kragen NU!!!

Jag återkommer nästa vecka med svettiga rapporter från gymmet...hoppas jag!
Vecka 10 - Fredag 26 oktober 2007:
Det blev en promenad även på torsdagen och det kändes riktigt bra. Bror Magnus var här och hälsade på, i samband med en utbildning, så igår åt vi hemgjord pizza. Trots detta så vägde jag 75,4kg imorse! Det känns mycket bra med tanke på hur mycket jag har "missköt" mej senaste tiden.

När man tittar på tabellen ovan så ser det ju inte så bra ut men jag vägde runt 82kg (på kvällen) när jag började och det innebär att jag på ca 10 veckor (med hur mycket fusk och slarv som helst) ÄNDÅ har lyckats gå ner ca 6-7 kg och det är helt ok för min del! Nu väntar jag bara på att motivation ska återvända så att jag kan börja gå ner igen.

Hade tänkt gå och träna både imorgon och på söndag men jag har idag varit hos Plastikkirurggruppen och tagit bort ett födelsemärke i tinningen, en bindvävsknuta på näsan samt bränt bort ett ytligt blodkärl till vänster om munnen (se bild till höger) så jag tror att jag ligger lågt i helgen.

Jag ser verkligen härjad ut just nu men det blir nog bättre om några dagar...å tänkt på hur snygg jag kommer att vara till sommaren - Beach 2008!!! (OBS: Föregående mening skrevs med en stor nypa ironi!!!) Önskar alla en skön helg!

Vecka 10 - Onsdag 24 oktober 2007:
Borde kanske ta en time out från Beach 2008...är såååå omotiverad. Känner mej bara trött hela tiden. Kanske beror det på att hösten är här eller så kanske jag är lite vidbränd...för utbränd är jag inte...inte än i alla fall. Jag skrev ett långt blogg inlägg igår kväll men så stängde datorn av sej - alldeles själv - och så försvann allt jag hade skrivit. Men det kanske var lika bra det för det inlägget var mest grått och trist! Inte alls lika muntert som detta inlägg kommer att bli...

Idag har jag i alla fall varit ute och promenerat med Melvin i vagnen. Det blev den vanlig rundan runt Augustendal. Annars har jag legat lågt med träning och promenader. Jag har känt mej lite krasslig men nu mår jag ok - förutom den förbannade tröttheten. Jag ska verkligen försöka att gå och lägga mej lite tidigare om kvällarna. Jag har VÄLDIGT lätt för att fastna i soffan på kvällarna och där blir jag sittande tills Martin ropar "Godnatt" från övervåningen...

Det är heller ingen ordning med maten, vilket inte är så konstigt eftersom jag är TRÖTT, TRÖTT och TRÖTT. Det är ju då som jag äter som "sämst". Kanske inga mängder men ändå så fel. Dessutom så har jag massor av eksem i ansiktet, hösteksem, den eksem som brukar dyka upp när det blir kallare och torrare luft ute. Det kliar så in i Norden. Jag har smörjt ansiktet med supersalvan 2 gånger idag så just nu bränner det i huden plus att jag är väldigt RÖD i ansiktet. Idag på promenaden hade jag lust att stanna och gnugga ansiktet mot någon trädstam men jag hejdade mej...

Ja, det här är inget muntert inlägg men kanske, kanske så blir det bättre imorgon...
Vecka 9 - Fredag 19 oktober 2007:
Nu är det ingen ordning alls! Skäms på mej! Förra fredagen var vi i Hudik så då hoppas jag helt enkelt över fredagsvägningen...å lika bra var väl det för där uppe åt man god mat varenda dag. Jag hade, som vanligt, som mål att ta en morgonpromenad VARJE morgon MEN det blev, som vanligt, bara en promenad på 4 dagar...DÅLIGT ULLE!!! Jag har haft ont i halsen till och från i flera veckor nu och jag känner mej krasslig ena dagen för att nästa dag vakna och må ok. Fattar ingenting men det är väl någon lömsk dagisbacill som har slagit till...

Ikväll har jag svullat chili nachos med gräddfil - mycket gott. En öl slank också ner. Imorgon har vi "Teambuildningdag" med jobbet, vilket innebär pizza eller sallad till lunch och jag valde, kors i taket - SALLAD! På kvällen ska vi spela bowling samt äta en texmex buffé så jag kommer troligen att rulla hem imorgon kväll...

Jag ska försöka hitta motivationen igen för jag vill VERKLIGEN gå ner i vikt. Är dock väldigt glad att jag, trots de senaste veckornas fusk, ändå går NER i vikt. Jag tränar fortfarande på SATS minst 2 dagar i veckan men det har blivit lite si och så med promenaderna. Det känns inte lika lätt att gå ut och gå kl 0700 när det bara är 2 grader varmt ute...

Återkommer efter helgen med en ny uppdatering. Önskar alla en skön helg!
Vecka 8 - Torsdag 11 oktober 2007:
Det är tungt nu...och tråkigt...och stressigt...alltså äter jag för mycket. Jag motionerar nästan varje dag men det spelar ingen roll så länge jag äter fel/för mycket. Imorgon fredag blir det ingen vägning då jag befinner mej i Hudik i helgen. I morse släpade jag mej till gymmet trots att jag kände mej ruggig, trött och småförkyld MEN jag gick dit ändå. Det blev drygt 30 minuter på löpbandet. Som belöning fick jag min 16:onde stämpel i mitt "träningspass" och det innebar ett kort som ger mej 25% vid ett köptillfälle på Adidas! Prefekt eftersom jag behöver nya träningskläder. (Jag tränar fortfarande i den "Saga Motion" T-shirt som jag fick...håll i er...i mitten av -90 talet...pinsamt!!!) Jag behöver nog egentligen även ett par nya träningsskor för dom Nike skor jag köpte för 2 månader sedan känns fortfarande inte bra. Mina tår domnar fortfarande ibland och det är väldigt irriterande när man är mitt i ett bra pass.

Vänligen håll tummarna för att min motivation snart återkommer för annars kommer jag aldrig att "gå i mål"...och då måste jag byta namn på denna blogg till "Beach 2022" och det vore ju trist...
Vecka 7 - Fredag 5 oktober 2007:
Det blev ingen promenad imorse...Melvin vaknade strax innan klockan 5 och han ville inte somna om. Jag försökte ge honom vatten men det gick han inte på. Det var ju välling han ville ha TROTS att han drack en hel falska välling klockan 2300. Killen har gått från ohungrig till väldigt hungrig bara på några dagar. Hur som helst så kunde jag inte somna om efter att jag gett Melvin vällingen så jag låg och snurrade i sängen till strax efter klockan 6 då jag istället för att gå ut och gå, somnade om. Skönt men inte alls vad jag hade planerat. Vägningen gick ändå bra. Jag är nöjd med tanke på förra helgen. Jag ska dock ge järnet inför nästa vecka!

Sitter nu i soffan och dricker Pepsi Max och äter mini Twix. Har tidigare ikväll gått loss på en nachotallrik men ikväll är det fredag och då räknar jag inte kalorier. Imorgon väntar, som vanligt, storstädning på morgonen och sedan STEP klockan 1100. Jag ska även jobba natt imorgon så det blir en lugn söndag. Helen och Bella kommer hit på middag på söndag så då blir det grillad kyckling med tzatsiki. Gott och ganska magert. Önskar alla en skön helg för det ska vi ha!
Vecka 7 - Torsdag 4 oktober 2007:
Det blev en svettig och ganska snabb promenad även idag. Imorgon är det vägning igen så då "måste" jag nog ta en promenad innan frukosten och vägningen. Det har liksom hunnit blivit till en vana nu. Jag känner mej fortfarande peppad äen om jag fick en svacka i helgen som gick. Tror inte att jag har gått ner något denna vecka men så länge jag ligger kvar på förra veckans vikt så är jag jättenöjd. Nästa helg åker vi upp till Hudik och då har jag, som vanligt, som plan att promenera runt Maln VARJE morgon (det blir 3 rundor) MEN till skillnad från tidigare vistelser så ska dessa 3 rundor blir av!!!

Jag åt nyss upp gårdagens tortellini och nu sitter jag vid datorn och halvsover i väntan på att Melvin ska vakna så att vi kan gå till dagis och hämta hem Thea. Jag tycker mej numera känna en stor skillnad på hur olika mat påverkar mej. Pasta=kolhydratrik mat (som jag nu har ätit) gör mej alltid trött medans hamburgare=proteinrikt (hemlagad med chilikeso istället för dressing) får mej att känna mej både mätt och pigg. Tänk om man hade en privat kock - vad lätt det då skulle vara att äta gott och nyttigt! Återkommer imorgon efter promenaden och vägningen. Ha en skön dag!
Vecka 7 - Onsdag 3 oktober 2007:
Nu vecka nya friska tag! Morgon promenad i måndags innan frukost. Step igår, tisdag, och en långpromenad på nästan 2 timmar idag. Det går framåt och de kilon som hälsar på i helgen är nu på väg bort igen. Kämpa kämpa kämpa!!!
Vecka 6 - Söndag 30 september 2007:
Nu är jag definitivt INTE stolt över mej själv längre. Jag har helt tappat motivationen. Jag känner mej bara trött, så där trött ända in i själen. Har bara lust att sova i en vecka men det är väl inte så troligt att det bli av...och när Ulle är trött vad gör hon då? Jo, hon äter! Varför? Varför inte? Martin och jag hade en riktigt trevlig fredagkväll med god hämtmat och några öl och någonstans där spårade jag ur. Karaktören var som bortblåst. På lördagen gick jag, som vanligt, och tränade STEP men efteråt åt jag både fel och för mycket till lunch och jag orkade inte ens få dåligt samvete över det.

På lördagskväll var vi bortbjudna till ett par av våra trevliga grannar. Dom bjöd på en god köttgryta och surdegsbröd. Gott och nyttigt. Till efterrätt serverades en underbar cheescake. Det var sååå himla god. Jag drack även 3 öl under kvällen. Trots att vi var hemma redan kl 22:00 och trots att jag somnade runt kl. 22:30 så var jag dödstrött när väckarklockan ringde 05:50 imorse. Jag klev upp och gjorde mej i ordning och sedan tog jag en promenad bort till Näckrosens T-banestation i Solna. (Då behöver jag inte byta tunnelbana när jag ska till Kista.) Till frukost, på jobbet, åt jag fruktsallad och det var både gott och mättande. Till lunchen blev den äntligen den efterlängtade pastasalladen från Paccini, prosciutto och mozzarella. Supermums!

Väl hemma, lite dåligt förberedd, blev det fläskpannkaka till middag och nu har Martin (min langare) just kommer hem från ICA med en påse chips till mej...inte bra men eftersom helgen är "förstörd" så jag kan lika gärna passa på att "unna mej" det jag är sugen på. Imorgon är en annan dag och då är det nya friska tag som gäller! Peppa mej gärna, t ex via gästboken, för det behöver jag nu!
Vecka 6 - Samma fredagen 28 september 2007:
Är kanske inte lika stolt över mej själv nu som jag var imorse...ikväll har jag verkligen UNNAT mej mycket, kanske lite väl mycket. Martin kom hem med supergod thai mat. Och till thai mat MÅSTE man dricka Singha...och om man har tagit en Singha kan man lika gärna ta en till...och efter att barnen har somnat är det gott med lite kexchoklad och lite Pepsi Max och sedan blir man lätt sugen på lite mer snask och av en händelse så fanns det i en låda under i köksön...så nu har jag säkert gått upp de kilon jag så hårt kämpat för att tappa...men det ordnar sej nog om några dagar...man måste ju få unna sej lite ibland också...god natt!
Vecka 6 - Fredagen 28 september 2007:
Säger bara en sak - jag är så himla stolt över mej själv! På ca 5,5 vecka har jag gått ner drygt 5 kg och det känns så himla bra!!! Jag har tränat på SATS 2-3 gånger per vecka + att jag går den "vanliga" rundan 2-3 gånger per vecka. Imorse tog jag rundan innan frukosten och därmed också innan vägningen. Det är faktiskt jätteskönt att promenera iväg medans resten av familjen fortfarande sover. Jag brukar lyssna på Adam & Gry på Mix Megapol medan jag går i rask takt och det är verkligen underhållande så promenaderna brukar kännas kortare än den timme som de faktiskt tar.

Ikväll väntar hämtmat. Martin ska köpa med sej Thaimat från Farsta. Det ser jag fram emot. Önskar alla en skön helg!
Vecka 6 - Samma måndag den 24 september 2007:
Nu är det kväll och jag borde ha lagt mej för länge sedan. Fattar inte varför det är så himla svårt att gå och lägga sej! Känner mej som Alfons Åberg - "Jag ska bara..." och sedan var klockan alldeles för mycket. Ville i alla fall bara berätta att jag kom iväg på spinning och Core ikväll och det kände skönt efteråt. Spinning är verkligen INTE min grej. Det är säkert en mycket bra träningsform (jag svettas i alla fall som en gris när jag cyklar) MEN det gör ju så himla ont i BAKEN! Dom där benen som man har i rumpan, ja inte precis I rumpan men runt omkring. Jag har ändå cykelbyxor med vaddering bak men jag får ändå jätteont i baken. Kanske är jag för tung...jag blir så full i skratt när instruktören säger "sitt tungt på sadeln". Det är inget problem i mitt fall - jag sitter jättetungt på sadeln! Nu ska jag gå och sova. Vi kanske ses imorgon!
Vecka 6 - Måndag den 24 september 2007:
Så var den helgen över. Jag jobbade både lördag och söndag så helgen passerade ganska fort. Just nu känns det som om hela jag bara står still. Jag är trött mest hela tiden. Det känns som om jag skulle behöva sova bort minst en vecka men med barn och jobb så är det nog inte genomförbart...så istället sätter jag mej framför datorn. Melvin sover och Thea är på dagis. Jag hade tänkt promenera idag men jag bestämde mej istället för att gå till ICA Maxi och handla efter dagis. Ikväll ska jag och en annans dagis mamma (Anna) gå på 30 minuter spinning (kors i taket - trodde aldrig att jag frivilligt skulle gå på spinning igen) och efter spinningen väntar 30 minuter Core (mage, bål och rygg träning). Vi får väl se om jag överlever...

Denna vecka kommer att bli en intensiv vecka men jag hoppas ändå att jag ska komma iväg och gå eller träna minst 4-5 gånger, annars kommer jag att tappa motivationen. Jag tränade förresten Step i lördags och det kändes bra. Nu ska jag försöka hinna uppdatera även den "vanliga" bloggen innan Melvin vaknar och det är dax att hämta på dagis. Vi ses snart!
Vecka 5 - Fredag den 21 september 2007:
Ställde mej på vågen i morse och blev jätteglad när jag läste av siffrorna. Minus 1,9kg sedan förra veckan!!! Det känns mycket bra även om det är lite väl mycket på en vecka. En viktminskning på 0,5-1kr per vecka är mer lagom men eftersom vikten stod still i två veckor innan så jämnar det väl ut sej. Nu ska Melvin och jag fara in till stan och shoppa och äta en god lunch. Återkommer med ny uppdatering under helgen. Önskar alla en skön helg!
Vecka 5 - Torsdag den 20 september 2007:
Läste nyss en bra men kort artikel på Aftonbladets hemsida som verkligen stämmer in på mitt ätande. Klicka HÄR så kommer du till artikeln i Aftonbladet. Jag äter ofta fel och för mycket när jag känner mej låg eller stressad MEN jag har nu, i skrivande stund, INTE gjorde det sedan jag började denna blogg!!! Kanske detta är mitt substitut för "felätandet"?!?

Kort uppdatering: I onsdags så tog jag och Melvin en promenad med våra trevliga grannar Lena och lilla Edit. Imorse vakande jag strax efter kl 06:00 AV MEJ SJÄLV. Jag kände genast att om jag ska hinna röra på mej idag så måste det bli nu på morgonen. (Jag har jobbat idag.) Så jag tog på mej lurarna och rattade in Mix Megapol och Adam och Gry på mobilen och sedan gick jag ut. Jag tog den vanliga rundan längs Bällsta ån. Det tog drygt en timme. Väl hemma så väntade familjen och duschen. Martin tog med sej Melvin när Thea skulle lämnas på dagis och detta innebar jag fick inta min frukost ensam, i LUGN OCH RO, innan det var dax att åka till jobbet!!! Det är inte ofta det inträffar!!!

Imorgon är det vägning igen. Denna vecka är jag säker på att jag har gått ner men hur mycket vet jag inte ännu. Jag återkommer med siffror under morgondagen. Håll tummarna! (Och jag vet att man inte ska stirra sej blind på siffrorna som vågen visar men det är ändå ett kvitto på om man är på väg åt rätt håll eller inte.) Vi ses imorgon!
Vecka 5 - Samma tisdag den 18 september 2007:
Nu är det kväll och jag ville bara berätta att jag, mot alla odds, kom iväg till SATS. STEP passet var som vanligt jättebra. Svettigt och kul, precis som det ska vara. Precis innan jag skulle lämna hemmet lyckades jag klämma Theas fingrar i ytterdörren. Då tänkte jag att det var nog inte meningen att jag ska träna ikväll MEN när det var 8 minuter kvar tills passet skulle börja gick jag med raska steg mot SATS OCH jag hann! Efter passet fick jag vet att den kvinnan som ramlade på STEP:en förrförra veckan hade brutit höften. Det lät inte kul!

Nu ska jag äta min middag, Felix färdiglagade fulllkornspaj med kyckling och rostade grönsaker. Riktigt god faktiskt. Lunchen blev inte heller så tråkig som jag nedan beskrivit. Jag hoppade över kalkonen och wokade istället potatis, wokgrönsaker och en choritzo (från Gröne Slaktarn) och till det åt jag lite chilikeso. Det blev riktigt gott och jag skulle gissa på att det "kostade" mej ca 6-7 points. 2 för potatisen, 2 för keson, 1,5 för korven  + lite för wokgrönsakerna som jag har för mej INTE ÄR GRATIS.

Ikväll börjar kanal5 åter att sända "Desperat Housewifes" så ikväll är TV:n bara MIN!!! Önskar alla en skön höstkväll!
Vecka 5 - Tisdag den 18 september 2007:
Ja, då var det redan vecka 5...å det händer VÄLDIGT lite på viktfronten. Jag tränade 3 gånger förra veckan MEN jag unnande mej alldeles för mycket god mat, dock inte godis! Fattar varför det ska vara så svårt. Denna vecka har i alla fall börjat ganska bra. Jag gick en långpromenad med Melvin igår, efter dagislämningen. Ikväll ska jag gå på STEP på SATS. Jag hoppas sedan att jag ska hinna/orka träna ytterligare två pass denna vecka, torsdagkväll och söndagförmiddag, men vi får väl se hur det går. Nu ska jag gå till köket och fixa en MAGER lunch bestående av kalkon, keso, potatis och grönsaker. Gott - inte speciellt. Magert - japp! Återkommer med, förhoppningsvis negativa, uppdateringar senare i veckan. (Negativa uppdateringar = hoppas att vågen visar lägre siffror denna vecka än förra vecka.)
Vecka 4 - Fredag den 14 september 2007:
Nä den här veckan gick det inte så bra. Skit också! Jag som var så motiverad...
Jag har så lätt att tappa motivationen när jag blir "sittande" hemma med båda barnen. Jag måste ut och långpromenera för att hålla motivationen uppe och det har inte funkat denna vecka plus att jag varit orolig för Thea. Då spricker det direkt. Då vill jag bara äta gott för att hålla humöret uppe. Ikväll var jag i alla fall och tränade SatsCorePuls. Det var ett hårt pass med alldeles för många hopp - i alla fall för många hopp för att passa mej. Vid ett tillfälle skulle man hoppa ÖVER Corelådan och landa bredbent på andra sidan - det kan inte jag för då ramlar min livmoder ut...tror att det där passet mest är till för lätta och smala människor som gillar att hoppa OCH om dom nu har fött några barn så måste dom ha gjort sina knipövningar ORDENTLIGT innan passet (det har inte jag).

Nu har Martin och jag just ätit en Casada Carne Bontana från Texas Smokehouse och jag tog dessutom en öl till. Inte så värst nyttigt men VÄLDIGT gott! Imorgon ska vi baka bullar inför söndagens minikalas för Melvin och jag ska försöka att inte äta alltför många bullar. Önskar alla en skön helg!
Vecka 4 - Torsdag den 13 september 2007:
Har just ätit en pizza - inte bra och faktiskt inte så gott heller egentligen. Blev bjuden på styrelsemötet och kom inte för mej att tacka nej. Himla dumt. Ser nu inte fram emot vägningen imorgon bitti. Har heller inte motionerat vilket är jätteviktigt för mej då jag har lättare att hålla motivationen uppe när jag rör på mej. Vi får se vad vågen säger imorgon. Nu väntar sängen på mej. Godnatt!
Vecka 4 - Onsdag den 12 september 2007:
Ny vecka. Nya friska tag. Det blev tyvärr ingen långpromenad på måndagen då jag hade båda barnen hemma. Det går liksom inte att ta långpromenader med en liten i vagnen och en lite större på ståbräda. Om man går längre sträckor med ståbräda känner man sej snabbt som Ringaren i Notredam.

På tisdagen gick jag på STEP:en, som vanligt, och det kändes mycket bra. Jag var så trött på eftermiddagen MEN jag gick till gymmet ändå och det kändes toppen efteråt. Idag onsdag är Thea fortfarande hemma från dagis. Kissandet fortsätter liksom matOintresset. (Hon äter dock hällbröd och messmör så lite får hon i sej.) Hon ska till vårdcentralen imorgon, torsdag, för att lämna ytterligare ett blodprov. Nu ska man titta på hennes blodsocker. Diabetes - bara tanken på att Thea skulle vara så sjuk känns väldigt jobbig. Och vad gör helst mamman när något är jobbigt - jo, hon äter. Dumt men sant.

Idag har vi, tillsammans med farmor och farfar, firat Melvins 1-års dag och det gjorde vi genom att bjuda på en italiensk buffé. Mamman passade då på att ta två portioner samt en Singha. En portion hade egentligen räckt men jag kände mej dränerad på känslor efter dagen som passerat. Dels är det jobbigt att vara hemma med två barn, hur mycket man än älskar dom, sedan kraschade datorn och det detta samtidigt som jag har en massa grejor som jag lovat göra samt att läkaren ringde från vårdcentralen och bad oss komma in och lämna ytterligare ett blodprov. Det senaste kändes mest jobbigt för det satte naturligtvis igång en massa tankar och känslor. Jag vet att man inte ska "måla fan på väggen" innan något verkligen hänt men jag har väldigt svårt för att INTE tänka.

Imorgon torsdag kommer det inte heller att bli någon träning (anledning: båda barnen hemma samt styrelsemöte på kvällen)så vi får väl se på fredags morgon hur denna vecka har gått. Jag antar att det är ok om vågen har stått still men det är inte så jag vill ha det. Jag vill gå ner i vikt NU och jag vill att det ska gå fort även om jag VET att det inte är den bästa viktminskningen. Det bästa är ju att gå ner 0,5-1kg per vecka och sedan hålla vikten men vad man VILL och vad man VET går inte alltid hand i hand! Jag återkommer på fredagsmorgon!
Vecka 3 - Söndag den 9 september 2007:
Känner mej som "Dora - utforskaren" när jag skriver "Jag gjorde det!" Jag åkte till Vällingby och tränade Step idag och kändes så bra. Vi var bara tre personer på passet å det kändes som om man hade en egen tränare. Passet var svettigt men kul och jag känner mej väldigt DUKTIG nu när jag sitter här vi datorn, nyduschad och knallröd i ansiktet. Nu ska vi snart äta lunch och senare ikväll ska jag äntligen få äta en mycket efterlängtad NACHOTALLRIK. Det ska bli så gott! Jag längtar! Önskar alla en skön dag!
Vecka 3 - Lördag den 8 september 2007:
Ja, jag går i alla fall NER i vikt, om än långsamt. Men det är väl så det ska gå till. Jag skulle dock önska att det gick lite fortare MEN samtidigt så är jag inte beredd att leva hur magert som helt. Lite livskvalité vill jag ändå ha.

Vecka 3 har gått bra, faktiskt över förväntan. Jag är fortfarande mycket motiverad. Jag räknar inte points hela tiden men jag försöker att äta runt 20-25 points per dag, helst inte mer i alla fall. Jag tog en långpromenad på måndagen, gick på STEP p tisdagen, promenerade igen på onsdagen och idag gick jag på STEP igen MEN det blev tyvärr inte så mycket träning. Det var en kvinna som snubblade under passet och hon föll så illa så det blev ambulanshämtning, Hon trodde själv att hon brutit lårbenshalsen. Jag tänkte först att jag för ovanlighetens skull INTE skulle engagera mej men då ingen annan hjälpte till hamnade jag slutligen vid kvinnans sida ändå. Jag satt och höll hennes ben i ca 40 minuter innan ambulanspersonalen kom så jag kommer nog att ha träningsvärk i armarna imorgon...så lite träning blev det ändå...Hur som helst så hoppas jag att det gick bra för kvinnan ifråga.

Imorgon har jag tänkt att jag ska åka till Vällingby och träna STEP kl 10:00. Fördelen med att ha kort på SATS är att man kan träna på alla SATS anläggningar i hela Sverige MEN man (läs; jag=Ulle) gör ju inte det. Jag är bekväm. Jag gillar att känna mej som "hemma" så jag tränar helst bara på "mitt" SATS, dvs det som ligger ovanpå ICA, i huset bredvid. Dumt men sant men imorgon fanns det inga kul pass (enligt mitt tycke) i Sumpan så då ska jag passa på att test SATS i Vällingby. Kanske är det så bra och trevligt där att jag i fortsättningen enbart kommer att vilja träna där...fast det tror jag inte.

Nu är jag så trött så ögonen håller på att falla ihop så nu måste...(nä, man ska inte använda det negativa ordet MÅSTE utan man ska istället säga VILL, har jag lärt mej på en kurs, för då låter det mer som någon jag själv har valt...). Så nu VILL jag gå och lägga mej. Godnatt!
Vecka 2 - Söndag den 2 september 2007:
Idag har det varit en tung dag. Jag är trött och då har jag lättare för att falla för frestelser. Jag jobbade till 23:00 igår och jag började 07:30 idag. Detta pga av att Thea var bjuden på ett "syskonfritt" kalas mellan kl. 1400-1600. Jag kunde, tack vare en snäll kollega, dela därför upp dagen i 2 arbetspass vilket innebär att jag först jobbade 07:30-12:00 och sedan 18:00-23:00. just nu känns det som om det var bra att jag även jobbade kvällen för om jag hade varit hemma just nu så hade jag säkert suttit i soffan och snaskat på nå´t onyttigt...

Jag blev bjuden på lunch i Kälvesta idag och farmor bjöd på wokad fläskfilé och couscous. Det var både gott och nyttigt! På barnkalaset tackade jag nej till glasstårtan MEN jag kunde inte hålla fingrarna ifrån Singoallakexen och popcornen men jag åt faktiskt inte speciellt mycket. (Visst är jag duktig!!!)

Till middag åt jag även ikväll viktväktarnas grönsakssoppa och liksom igår så smakade den inte alls lika gott som förra gången jag lagade den. Minns inte vad jag använde för grönsaker föra gången...men det smakar mycket bättre då. Denna vecka har jag faktiskt inte "syndat" speciellt mycket, vilket är bra men också lite trist. Det ska bli intressant att se om vågen är på min sidan eller ej på fredagsmorgon. Det känns i alla fall som om jag är på väg nu och det känns bra förutom att jag känner men småfrusen mest hela tiden och att jag känner mej lite klen och orkeslös. Nu är i och för sej resten av familjen förkylda och det kan ju spela in...

Jag kan inte låta bli att sakna vissa saker, som t ex nachotallrik som är en av mina absoluta favoriter. Jag skulle kunna äta det flera gånger i veckan men då skulle jag troligt rulla fram...  Nästa vecka så ska jag UNNA mej en sådan för det är jag värd!

Jag tränade step igår också, som planerat, och jag hoppas på att kunna träna imorgon måndag eller på tisdag. Det beror lite på hur Martin jobbar. Mina tår och fötter domnade fortfarande av dom nya skorna men jag tyckte att det kände aningen bättre än första gången jag tränade i dom. Jag får väl helt enkelt härda ut några gånger till och se om det blir bättre eller ej.

Nu ska jag fokusera på jobbet i en timme till och sedan väntar SÄNGEN. Jag är så trött att jag knappt orkar tänka. Jag hoppas verkligen att det sista timmen på jobbet blir lugn för jag pallar inte med några stora kabelbrott just nu...
Vecka 2 - Samma fredag den 30 augusti 2007:
Båda barnen sover och snart ska även jag gå och lägga mej. Det blev i alla fall en kortare promenad idag. Jag valde att gå hem, med Melvin, från Ursvik istället för att åka bil hem tillsammans med Thea och Martin. Det kändes bra. Jag har ju glömt att berätta om mina nya träningsskor. Dom som var supersköna att gå i hemma men hemska att träna i! Mina tår domnar bort hela tiden. Jag måste stå stilla i en stund och vicka på tårna för att få tillbaks blodet till tårna men så fort jag börjar "steppa" igen så börjar det sticka i tårna igen. Mycket obehagligt. Och smart som jag var så SLÄNGDE jag mina gamla aerobics skor samma dag som jag hade köpt dessa nya skor! Det ska man INTE göra. Jag gick tillbaka till Stadium, där jag hade köpt dom nya skorna, och fråga varför det blev så här men dom hade naturligtvis ingen aning OCH jag får heller inte byta skorna eftersom jag inte har kvar originalkartongen!!! Morr... Så det ska bli spännande att se hur det går att träna i dom nya skorna imorgon. Dom är verkligen jättesköna när jag går omkring i dom här hemma men på passet händer något. Dom är absolut inte för små eller för trånga. Jag tror snarare att det är jag som är för tung för skornas dämpning. Kan det vara så?!?

Ikväll har jag INTE blivit lättare. Jag åt i och för sej bara en hemmagjord hamburgare samt ett bröd (fullkorn) och jag använde chilikeso, istället för dressing och ketchup, och det blev jättegott. MEN jag åt, som vanligt, alldeles för många klyftpotatisar OCH även denna gång så föll jag för Lohmanders bea. Det finns verkligen inget godare! MEN imorgon är en ny dag. Då väntar step up kl 1100 och sedan har jag ikväll lagad viktväktarnas grönsakssoppa så den ska jag äta i helgen. Den är ju väldigt mager och nyttig så det kommer nog att jämna ut sej. Önska mej lycka till! Godnatt!

Vecka 2 - Fredag den 30 augusti 2007:
Det känns som om det faktiskt går riktigt bra. Jag är fortfarande mycket peppad att gå ner i vikt. Jag känner tydligt när jag får en svacka, vanligtvis när det är lite för mycket att göra. När jag är trött och barnen bara skriker.  Då vill jag helst bara sätta mej i soffan och svulla och se en bra film MEN det gör jag inte. Jag försöker istället att sysselsätta mej med något som jag tycker är roligt, t ex att sitta vid datorn. Martin sa häromdagen att vi borde skaffa en till dator så att vi kunde umgås...tror att han saknar att få ha datorn för sej själv...

Jag har bestämt mej för att väga mej på fredagsmorgnar istället för på torsdagsmorgnar. jag insåg att jag ibland jobbar onsdagnätter, mot torsdag och då blir det så konstigt. Jag vill vara konsekvent när jag väger mej. Jag vill väga mej direkt på morgonen och då passar fredagarna bättre. Alltså vägde jag mej imorse och vågen visade 78,6 kg vilket innebär att jag måste ha gått ner ungefär 2,5 kg på 1,5 vecka och det tycker jag är jättebra!

Jag räknar inte points fanatiskt utan jag försöker att hålla mej till ca 20 points per dag. Ibland äter jag fler och ibland färre...nä det blir nog väldigt sällan färre points än 20 när jag tänker efter. Idag ska jag koka viktväktarnas grönsakssoppa igen. Det blev riktigt god när jag lagade den föra veckan och det räckte dessutom till flera måltider. Jag gjorde soppan på morot, kålrot, palsternacka, gul lök, potatis och en förpackning krossade tomter med vitlökssmak samt kryddor. Efter att allt kokat sej mjukt passerade jag soppan med en stavmixer. Varje portion "kostar" endast 2 points (pga potatisen). Annars tycker jag att  det är lite svårt att hitta på rätter som både passar mej och resten av familjen. Thea behöver ju mycket mer fett än vad jag ska äta och Martin är inte så värst förtjust i dom grönsaker som passar mej just nu så det blir ofta en väldigt blandad kompott när vi ska äta men det funkar det också. Idag kunde vi dock äta samma mat. det blev en pastasallad med kalkon och feta ost. Ja, The åt naturligtvis inte fetaost och sallad utan hin fick pasta, kalkon och ett ägg. Hon fick gurka också men det rörde hon inte...
Vecka 2 - Måndag den 27 augusti 2007:
Ja, då har en vecka gått. Skulle gissa att jag har gått ner ca 1 kg sedan förra måndagen och det är jättebra med tanke på hur mycket jag har fuskat/unnat mej. Jag var på Gretas i onsdag, Martin och jag grillade både fredag och söndag OCH jag svullade i mej en hel påse micropopcorn i gårkväll. Jag var så slut efter att bråkat med Thea mer eller mindre HELA dagen så jag ville bara vara ifred och tugga på nå´t salt. Det är så dumt och så onödigt att äta på det viset men jag har inte lyckats komma underfund ned VAD jag ska göra istället för att "argäta". Ut och gå orkade jag inte efter att ha tränat STEP+styrketräning i lördag samt gått i flera timmar på lördagseftermiddagen. Hur som helst så är det inte så viktigt att jag går ner i vikt FORT utan det viktiga är att jag går NER i vikt.

Träning ja, jag tränade alltså STEP på SATS på tisdag och lördagen. Efter passet i lördags gick jag dessutom ut i gymmet och tränade själv med fria vikter...det skulle jag inte ha gjort. Idag, måndag, kan jag inte räta ut armarna. Det gör så ont i mina biceps. Och jag som knappt trodde att jag hade några MEN nu att jag har.

Imorse vaknade jag alldeles för tidigt och jag kunde inte somna om så jag gick ut och gick (!!!!) i en dryg timme. Det var så lugnt och skönt att promenera (i rask takt) längs Bällsta ån. Jag gick till Augustendal och sedan tillbaks igen. Jag kände mej jätteduktig när jag kom hem. En snabb dusch och sedan ta hand om barnen. Thea skulle till dagis och allt gick bra tills vi rök ihop ordentligt. (Läs den vanliga bloggen.) Jag måste ha bränt massor av kalorier för fy f-n vad arg jag blev på henne.

Till lunch blev det en viktväktarlåda (7 point) samt broccoli (0 points). Någon mellis behövde jag inte eftersom jag åt lunchen så sent. Strax innan middagsdax insåg jag att det fanns en bakpotatis samt lite grillade fläskfilé kvar sedan fredagen så jag ugnsbakade lite rödlök, morötter och gjorde klyftpotatis av bakpotatisen. Till det åt jag fläskfilén...och lite gucka (Crème Bonjour Cuisine 12% fett. Strax innan jag skulle äta så tog marin med sej Melvin upp och Thea satt tyst och lugnt och kollade på Bolibompa så då passade jag på att fira tystnade med en lättöl. Så jag antar att jag har spräckt points budgeten även idag MEN jag mår bra och jag har motionerat även idag så jag känner mej ändå nöjd med mej själv och dagen! Nu ska jag ta ett glad Pepsi Max och sätta mej och kolla på "Lyxfällan" och sedan ska jag gå och lägga mej.

Oj, höll på att glömma att berätta att jag köpte att par nya träningsskor (Nike Air) i söndag. Dom är grymt sköna. Jag längtar verkligen till stepen kl 1730 imorgon. Go natt!
Vecka 1 - Fredag den 24 augusti 2007:
Ja, då kör vi då! Har just insett att Melvin snart fyller 1 år och då kan jag inte längre ursäkta min övervikt med att jag är nyförlöst...

I måndags började jag ViktVäkta, på egen hand, och det gick väl inte så där värst bra. Jag låg på minus -3,5 points när dagen var slut men jag kände mej ändå ganska nöjd. Jag hade bara ätit "nyttig" mat och det är ju bra det med.

En gång i tiden lyckade jag gå ner nästan 20 kg med hjälp av VV så jag vet ju att deras metod verkligen fungerar...om man bara tar sej tid att mäta och väga och planera maten och det gick ju jättebra för ca 10 år sedan fast du hade jag ju i och för sej inga barn = oändligt mer tid!

Hur som helst så gick även tisdagen bra. Jag till och med tränade på kvällen. Efter träningen ställde jag mej och kokade en grönsakssoppa som jag sedan mixade med en stavmixer. Det blev faktiskt ganska god OCH det kostar bara 2 points!

So far so good! Framåt onsdagskvällen gick det utför. Då gick jag ut och åt tillsammans med mammagruppen. Vi åt på Gretas och aj aj aj vilken god mat dom har. Amerikans fet drypande mat - precis den mat som mamman älskar MEN som mamman inte borde äta! Men som Christer Björkman sjunger: "Imorgon är en annan dag..."

På torsdagen jobbade jag och där var jag faktiskt "duktig" hela dagen. Idag fredag har det också gått bra, i alla fall på dagen. På kvällen grillade Martin majskolvar (som han sedan dränkte i smör!!! Hur gott är inte det då?) och fläskfilé. Till det hade jag gjort klyftpotatisar och ugnsbakade grönsaker. Helt ok så långt MEN sedan öppnar Martin en burk Lohmanders bearnaisesås och det är då livet blir jobbigt för om det är något som jag verkligen älskar så är det klyftisar och bea! Jag försökte dock hejda mej men det gick inte så bra MEN det är ju bara den första veckan och alla gör vi väl misstag i början...